Nej, man är skyldig att löpande kontrollera sina klienter t ex i samband med att den ger nya uppdrag till byrån, uppdraget ändrar karaktär eller om något i uppdraget eller hos klienten ändras vilket utifrån det riskbaserade förhållningssättet tarvar en ny penningtvättskontroll, KYC och riskbedömning.
Som grundregel behövs ej detta. Endast då du bedömer att detta krävs utifrån det riskbaserade förhållningssättet enligt lag.
Nej, det behöver du inte utan du anger då att personen identifierats tidigare samt var identifikationshandlingen förvaras.
Nej, ej avseende nya kunder då du ej får signa avtal eller påbörja ditt arbete för kunden innan hela kundkännedomsprocessen är genomförd och i denna ingår just identifikation. Mycket vanligt att man missar just denna centrala regel. I vår tjänst gör man identifikationen i steg 2 och skickar avtalet för signing till kunden först då alla 8 stegen är genomförda och PTL kontrollen klar.
Ja, BankID gäller som identifikationsmetod.
Nej, då du själv sett orginalhandlingen och sedan kopierat densamma behöver kopian ej vidimeras.
Ja, kopior på ID-handlingar från kund ska alltid vara vidimerade.
I regel kontrolleras då istället Alternativ verklig huvudman som enligt huvudregeln är VD respektive Styrelseordförande.
Om jag har ett bolag tillhörande en koncern, räcker det då att identifiera verkliga huvudmannen för moderbolaget?
Ja, i regel räcker detta och huvudmannaskapet "spiller nedåt" i koncernen. Undantag finns dock och du ska alltid utgå från det riskbaserade förhållningssättet.
En verklig huvudman är en fysisk person som äger 25% eller mer av ett bolags aktier eller kontrollerar bolaget i motsvarande omfattning.
Det enkla svaret på den frågan är att det helt enkelt är den verkliga huvudmannen, iofs troligen tillsammans med andra, som i slutändan skulle dra nytta av penningtvätten.
Ja, det kan det, upp till fyra fysiska personer som äger eller kontrollerar 25% vardera.
Ja, det ska alltid göras, dels för att identifiera eventuella högriskländer samt oavsett detta bedöma risken i respektive land utifrån t ex landets korruptionsnivå etc.
Nej, detta är tyvärr en bild som av någon anledning spridits och är det är långt ifrån tillräckligt för att uppfylla kraven på kundkännedom och riskbedömning enligt Penningtvättslagen. Screening/Monitorering kan dock vara en god hjälp/komplement men bara just detta.
Ja, även i dessa fall skall du rapportera dina misstankar till Finanspolisen. Detta görs via deras hemsida och verktyg Go AML.
PEP står för Politiskt Exponerad Person. En person blir PEP-klassad utifrån sin befattning/uppdrag i samhället. Det kan vara antingen inom stat eller någon som har/har haft en funktion i ledningen i en internationell organisation. Som exempel på PEP finns statschef, statsminister och andra högt uppsatta politiker som t ex riksdagsledamöter. Andra exempel är tjänstemän inom militären och rättsväsendet samt ledande befattningshavare i statligt ägda bolag. Läs mer här.
Det krassa svaret på detta är att de anses mer mutbara än vanliga medborgare och därför mer sannolikt kan komma i besittning av svarta pengar som kan behöva tvättas.
Det får ni absolut så länge ni vidtar tillräcklig och fördjupade utredningar för att motverka den förhöjda risken. Se vidare 3:16 och 3:17 Penningtvättslagen.
Penningtvättskontroll, KYC och riskbedömning ska i regel alltid vara genomförd innan du får börja arbeta med uppdrag för din kund eller t ex signa uppdragsavtal med dem.